Varför får vi bara rösta vart fjärde år? Varför missgynnas småpartier av det svenska valsystemet? Och vad kan Sverige lära av Schweiz, där medborgarna regelbundet får rösta om viktiga samhällsfrågor?
I ett samtal med MoDs andre vice partiledare Lotte Johansson diskuterar demokratijournalisten Bruno Kaufmann hur demokratin kan utvecklas, från valsedlar och folkomröstningar till lokal journalistik, ekonomisk demokrati och medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut.
Ett föråldrat valsystem som missgynnar småpartier
Samtalet inleds med Lotte Johanssons erfarenheter från förtidsröstningen inför riksdagsvalet 2026. När hon besökte en vallokal i Värmdö för att lämna MoDs valsedlar upptäckte hon att de etablerade partiernas valsedlar redan fanns på plats, medan mindre partiers valsedlar saknades trots att röstningen hade börjat.
Bruno Kaufmann, som tidigare varit ordförande för valnämnden i Falu kommun, menar att problemen framför allt är systemrelaterade.
Sverige har ett internationellt sett ovanligt valsedelssystem där partierna använder separata valsedlar. Enligt Kaufmann trycks omkring 250 miljoner valsedlar inför varje val, trots att Sverige bara har omkring åtta miljoner röstberättigade.
I många andra länder används i stället gemensamma valsedlar där samtliga partier finns representerade.
Ett sådant system skulle kunna förenkla valadministrationen, minska pappersförbrukningen och skapa mer likvärdiga förutsättningar för stora och små partier.
Schweiz visar att demokrati kan vara mer än val vart fjärde år
Bruno Kaufmann är journalist vid schweiziska public service och arbetar med demokratifrågor internationellt. Han har dubbelt medborgarskap och kan rösta i både Sverige och Schweiz.
I Schweiz får medborgarna regelbundet ta ställning till konkreta politiska frågor genom folkomröstningar. Det kan handla om grundlagsändringar, ekonomiska reformer och andra viktiga samhällsbeslut.
Kaufmann beskriver hur schweiziska väljare får information hemskickad inför omröstningarna, med presentationer av förslagen och argument från olika sidor.
I Sverige är medborgarnas direkta inflytande betydligt mer begränsat.
Visserligen finns möjligheten att genom folkinitiativ begära lokala och regionala folkomröstningar, men dessa är endast rådgivande. Det innebär att politikerna kan välja att inte följa resultatet.
Kaufmann menar att detta är en grundläggande svaghet i systemet. Om en majoritet av medborgarna röstar för ett förslag borde deras ställningstagande också få verklig betydelse.
Demokratin behöver utvecklas från att enbart handla om vilka som ska styra till att också handla om vad medborgarna själva vill besluta.
Lokal journalistik som demokratisk infrastruktur
En annan viktig fråga i samtalet är den lokala journalistikens tillbakagång.
Lotte Johansson beskriver hur lokaltidningar har köpts upp av stora mediekoncerner och hur den lokala samhällsbevakningen har minskat.
När människor inte längre får information om kommunala beslut, politiska förslag och lokala konflikter blir det också svårare att engagera sig och påverka.
Bruno Kaufmann lyfter fram exempel från Schweiz, Österrike och Storbritannien där olika former av lokal samhällsjournalistik bidrar till att göra demokratin mer tillgänglig.
Han föreslår bland annat att kommuner skulle kunna utveckla lokala informationskanaler och stödja oberoende journalistisk bevakning av kommunpolitiken.
Lotte Johansson för resonemanget vidare och föreslår lokala demokratipoddar och mötesplatser där invånare kan diskutera kommunfullmäktiges beslut och gemensamt formulera förslag.
Ekonomisk demokrati, bankernas makt och äldreomsorgen
Samtalet handlar också om hur ekonomiska strukturer påverkar demokratin.
Lotte Johansson lyfter MoDs förslag om bankdelning, där traditionell bankverksamhet med sparande och utlåning skiljs från mer riskfylld finansiell spekulation.
Hon ifrågasätter ett system där bankernas vinster tillfaller aktieägarna samtidigt som skattebetalarna riskerar att få bära kostnaderna vid finansiella kriser.
Diskussionen berör även bostadsmarknaden och de svårigheter som unga människor möter när de försöker skaffa ett eget hem.
En särskilt personlig del av samtalet handlar om äldreomsorgen.
Lotte Johansson berättar om sin mammas erfarenheter av hemtjänsten och svårigheterna att få tillgång till ett äldreboende trots omfattande omsorgsbehov.
Hon ifrågasätter hur ekonomiska effektiviseringskrav och bristande kontinuitet kan tillåtas väga tyngre än äldres trygghet och värdighet.
Frågan handlar ytterst om demokratiskt ansvar: Vem bestämmer över våra gemensamma resurser, och hur säkerställer vi att besluten utgår från människors behov?
Demokratipass och nya mötesplatser för medborgarinflytande
Mot slutet av samtalet diskuteras konkreta idéer för att stärka demokratin.
Bruno Kaufmann berättar om arbetet med demokratipass, ett pedagogiskt verktyg som ska hjälpa människor, inte minst skolelever, att förstå sina demokratiska rättigheter och hur de kan användas i praktiken.
Lotte Johansson lyfter flera förslag på hur demokratin skulle kunna bli mer levande i svenska kommuner:
- Regelbundna medborgardialoger och frågestunder i anslutning till kommunfullmäktiges sammanträden.
- Lokala demokratipoddar och oberoende bevakning av kommunpolitiken.
- Studiecirklar och utbildningar i demokratiska verktyg.
- Demokratipass för skolelever och andra medborgare.
- Forumteater, interaktiva spel och kulturaktiviteter som gör demokratin konkret och tillgänglig.
- Fler möjligheter för medborgarna att initiera och påverka politiska beslut.
Båda betonar kulturens betydelse som en del av demokratins infrastruktur. Genom kultur, samtal och gemensamt skapande kan människor mötas, pröva idéer och utveckla nya lösningar.
Demokrati 2.0: Från passiva väljare till aktiva medborgare
Samtalet mellan Lotte Johansson och Bruno Kaufmann visar att demokratin inte behöver vara begränsad till att lägga en valsedel i en urna vart fjärde år.
Det finns redan fungerande exempel från andra länder på hur medborgarnas inflytande kan stärkas genom direktdemokrati, lokala initiativ, medborgardialog och bättre tillgång till samhällsinformation.
För MoD är en fördjupad och mer deltagarbaserad demokrati en central framtidsfråga.
Demokratin är inte färdigutvecklad. Den behöver ständigt förnyas, och det är medborgarna som ska stå i centrum.
🎥 Se hela samtalet med Lotte Johansson och Bruno Kaufmann
Hur kan Sverige utveckla demokratin? Vad kan vi lära av Schweiz? Och hur skapar vi ett samhälle där människor får större möjligheter att påverka besluten som formar deras vardag?
Se hela intervjun här:
▶️ Demokrati 2.0: Samtal om odemokratiska valsystem med Bruno Kaufmann och Lotte Johansson
Kommentera gärna!