Sverige har på bara några år förändrats i grunden. Vi har gått med i Nato, öppnat svenska militära områden för amerikanska styrkor, satsat 128 miljarder kronor på militärt stöd till Ukraina och påbörjat en historisk militär upprustning. Samtidigt har frågor om yttrandefrihet, medicinskt självbestämmande och digital övervakning hamnat i skymundan.
Men var är den stora valdebatten om allt detta?
I debattartikeln ”Saker vi inte talar om i Sverige” lyfter Andreas Sidkvist, vice partiledare och riksdagskandidat för MoD, sex frågor som borde stå i centrum inför riksdagsvalet den 13 september.
Sex frågor valet borde handla om
1. 128 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina
Sverige har hittills satsat omkring 128 miljarder kronor på militärt stöd till Ukraina, och omkring 157 miljarder inklusive det civila stödet.
Samtidigt visade en Gallupundersökning 2025 att 69 procent av ukrainarna föredrog ett förhandlat slut på kriget så snart som möjligt.
Varför diskuteras inte en svensk strategi för diplomati och fred med samma kraft som nya vapenpaket?
2. Hundratals miljarder till militär upprustning
Det svenska militära försvaret får omkring 175 miljarder kronor 2026. Regeringens mål är att försvarsutgifterna ska motsvara 3,5 procent av BNP 2030, samtidigt som Nato har enats om ett mål på totalt 5 procent till försvars- och säkerhetsrelaterade utgifter 2035.
Det handlar om enorma summor som kommer att påverka andra politiska prioriteringar under lång tid.
Ändå diskuteras sällan den mest grundläggande frågan:
Varifrån ska pengarna tas?
3. Amerikansk militär på svensk mark
Genom DCA-avtalet har amerikanska styrkor fått tillgång till 17 svenska militära anläggningar och områden.
Det är en historisk förändring av svensk säkerhetspolitik som borde förtjäna betydligt större uppmärksamhet inför valet.
4. Sverige lämnade över 200 år av militär alliansfrihet
Sverige gick med i Nato 2024 utan folkomröstning.
Frågan är inte längre bara hur Sverige ska försvaras, utan vilken roll Sverige ska spela i en allt hårdare geopolitisk konfrontation.
Har Nato gjort Sverige säkrare, eller har vårt land blivit strategiskt viktigare i en konflikt mellan kärnvapenmakter?
5. Var är den stora granskningen av pandemipolitiken?
Vaccinationsbevis infördes. Grundläggande friheter begränsades. Människor utsattes för ett omfattande tryck att vaccinera sig och den offentliga debatten blev stundtals extremt polariserad.
MoD anser att Sverige behöver en betydligt djupare och mer oberoende granskning av pandemihanteringen, besluten, proportionaliteten och konsekvenserna för våra fri- och rättigheter.
6. Hur långt får kontrollen över information gå?
Lagen om utlandsspioneri har begränsat meddelar- och anskaffarfriheten. EU:s Digital Services Act ger plattformarna omfattande skyldigheter kring så kallade systemrisker, samtidigt som arbetet med förslagen som brukar kallas Chat Control fortsätter.
Var går gränsen mellan att bekämpa verkliga hot och att bygga en infrastruktur som i framtiden kan användas för övervakning och kontroll?
Valet handlar om betydligt mer än några hundralappar
Under valrörelsen tävlar partierna om skattesänkningar, bidrag och olika satsningar som kan ge några hundralappar mer eller mindre i plånboken.
De frågorna spelar roll.
Men samtidigt har beslut fattats som kan påverka Sveriges självständighet, säkerhet, ekonomi och demokrati under generationer.
Det är därför MoD vill se en valdebatt som också vågar handla om de stora vägvalen:
Krig eller fred.
Självständighet eller stormaktsberoende.
Öppen debatt eller en allt smalare åsiktskorridor.
Medicinskt självbestämmande eller statlig lydnad.
Privatliv eller digital övervakning.
Det handlar i slutändan om vilket samhälle våra barn ska leva i.
Läs debattartikeln
Debattartikeln har hittills publicerats av flera medier. Läs den hos någon av publikationerna nedan:
Läs artikeln, bilda dig en egen uppfattning och hjälp gärna till att dela den vidare.
De stora vägvalen för Sverige förtjänar att diskuteras före valet, inte efteråt.
Kommentera gärna!